Ventilation

En god ventilation – en trygghet för folkhälsan

 

Om självdrag, frånluft och tilluftsventilation:

I äldre hus finns ofta inget mekaniskt ventilationssystem, utan man förlitar sig på naturlagarna . Luft utifrån (tilluft) kommer in i huset genom otätheter vid bland annat fönster och dörrar, genom vädringsfönster och uteluftsdon. Den ”använda” inneluften försvinner ut genom frånluftsdon i kök och badrum.

Eftersom hela systemet bygger på skillnaden i tyngd mellan kall uteluft och varm inneluft, har systemet nackdelen att det fungerar endast vid stora temperaturskillnader. Det är alltså mer effektivt på vintern än på sommaren. Självdragsprincipen fungerar bäst i äldre, relativt otäta hus.

 

Mekanisk frånluftsventilation (F)

Här har man satt in ventiler i taket kopplat till ett kanalsystem som suger ut luft från badrum, tvättstuga och kök med hjälp av en fläkt. Tilluften kommer in på samma sätt som vid självdragsventilation, men fläkten gör att luftväxlingen fungerar ungefär lika bra både sommar och vinter.

 

Mekanisk från- och tilluftsventilation (FT)

Nybyggda hus är vanligtvis mycket tätare än äldre. Här är huset är oftast försett med ett balanserat ventilationssystem, där luftflödet både in i och ut styrs av fläktar. Fördelen med ett balanserat system är att man har kontroll över luftväxlingen, och därigenom kan ställa in det så att ventilationen blir optimal under alla årstider och rätt fördelad i husets olika rum.

 

Mekanisk från- och tilluftsventilation med energiåtervinning (FTX)

Vill man spara uppvärmningskostnader genom att inte släppa in så mycket kall luft i huset, kan man bygga in en värmeväxlare i det balanserade ventilationssystemet. Värmeväxlaren överför värme från frånluft som går ut till den nya uteluften som är på väg in. Den inkommande tilluften kyler då inte ner lika mycket och man behöver inte höja värmeeffekten i samma utsträckning. Man bör dock inte stirra sig blind på den energivinst man kan göra genom en värmeväxlare. Tänk på att det krävs energi också för att driva luften genom värmeväxlaren, vilket minskar besparingen.

 

Att tänka på

Genom ett kontrollerat ventilationssystem och ett välisolerat hus kan man göra stora energibesparingar. Det finns undersökningar som visar att det kan skilja ca 3000 kWh om året i energiförbrukning mellan ett gammalt ”självdragshus” och ett välisolerat hus med lika effektiv ventilation.

 

Hur vet man att ventilationen är tillräcklig?

  • Du kan själv göra en enkel ventilationskontroll. För en grundlig kontroll bör du dock alltid kontakta din skorstensfejarmästare.
  • Om det tar längre än en kvart för imman på badrumsspegeln att försvinna efter att man duschat, är luftgenomströmningen otillräcklig i badrummet.
  • Om det blir imma på innanfönstret när det är varmare än -10 grader ute är ventilationen inte tillräcklig.
  • Ett sätt att se att frånluftsdonet fungerar är att hålla upp en bit toalettpapper mot det. Om det sugs fast fungerar donet.
  • Vill man göra en mer noggrann kontroll av luftkvalitén inomhus kan man köpa en mätare som kontrollerar koldioxidhalten i luften.

 

Rekommenderat minimi flöde av luft enligt Boverkets Byggregler 99 (krav för hus byggda efter 1990):

  • Sovrum: 4 liter tilluft per person och sovplats
  • Kök, badrum: 10 liter frånluft per sekund i grundföde dessutom möjlighet till forcering
  • Arbetslokaler: 5 liter per sekund och person
  • Rum där rökning förekommer: 10 liter per sekund och person

Det mest pålitliga resultatet av en ventilationsmätning får du om du tar hjälp av en fackman. Ring din lokale skorstensfejare så får du hjälp med mätningarna.

 

Kortfattad skötselanvisning för ventilation

Det finns några enklare åtgärder som Du själv kan utföra för en bättre fungerande ventilation. Är du osäker, kontakta ditt sotningsdistrikt.

Skorstensfejarmästaren kan också skräddarsy service-avtal.

 

Filter

  • Både till- och frånluftsfilter bör bytas minst 2 gånger per år.
  • Mellan filterbyten bör man t ex vid storstädning, dammsuga filtren rena.
  • Det är väldigt viktigt att filtren placeras på rätt sätt. Kontrollera skötselanvisningarna från leverantören.

 

Fettfilter vid spisfläkt

  • Fettfiltret sitter oftast under spiskåpan i ett plastgaller. Det kan också vara av metall och sitta i en ram.
  • Det är av flera orsaker viktigt att diska fettfiltret ofta. Först och främst för att förhindra att fettpartiklar lossnar från filtrets översida och ger fettansamling i imkanalen och där förorsakar brand. Men också för att det fett som filtret fångar upp, inte ska bli gammalt och börja lukta illa.
  • Handdiskmedel kan användas till alla typer av fettfilter. Maskindiskmedel däremot kan ge en viss miss färgning på filterramar av aluminium. OBS! Om inte fettfiltret rengörs föreligger brandrisk

 

Värmeväxlare

  • Värmeväxlaren bör rengöras 2 gånger per år med hjälp av varmt vatten och milt rengöringsmedel, använd duschen för bra resultat.
  • Var observant vid in- och urtagning av värmeväxlaren så att lamellerna ej skadas.

 

Fläktar

  • Fläktarna bör rengöras 1 gång per år.
  • Vid rengöring måste fläktarna plockas ner.
  • Fläktarna rengörs med hjälp av t ex en liten borste.
  • Balansvikter får ej flyttas på vid rengöring. OBS! Vatten får ej spolas på fläktarna

 

Luftdon

  • Luftdon finns både inomhus och utomhus.
  • Luftdonen bör rengöras 2 gånger per år.
  • Luftdonen kan rengöras genom att ta bort donet och spola det med varmt vatten. OBS! Ändra ej donets inställning

 

Vad man bör göra själv

  • Håll reda på och följ skötsel- och bruksanvisningen till huset. Kom ihåg att lämna över den till nästa ägare eller hyresgäst
  • Var noga med att följa alla leverantörers skötselanvisningar när du köpt ny utrustning
  • Skriv upp vad som åtgärdats i systemet och när. Det kan hjälpa skorstensfejarmästaren eller reparatören om något går sönder.
  • Besiktiga husets ventilationssystem årligen (tips om hur man kontrollerar luftgenomströmningen finns under rubrik 3:4-3:5)